Fortsätt till huvudinnehåll

(Backup) Natt efter natt över klotet

Två långa nätters färd mot dag - och mot Sydney! Från stationen i Forsheda...

... i en milt novembergrå fukt...

... till Kastrup, utan förseningar... 

... och sen uppehöll jag tillsammans med en liten grupp andra resenärer på Gatwick personalen på WH Smith, som bara väntade på att vi skulle få gå ombord så de kunde stänga butiken och gå hem. Så vi kunde sitta i gaten och titta på stiliserade dekorationer från Londons gatubild, bl a ett välkänt kraftverk.

Vi var en liten skara, och det såg lovande ut.

Varje ny passagerare ett hot, som mannen i den gräsliga blazern, som inte kunde bestämma sig, och traskade fram och tillbaka, men bara var en av Norweigans märkligt klädda anställda. Tre säten till mig.

Ingen fri wifi på långflygningarna. Ägnade mig åt stundtals sovning, stundtals Lonely Planet, stundtals blippande på skärmen i ryggstödet. Passerade lustigt nog Katmandu, mitt nästa resmål efter Australien. Och Darbhanga! Så det var en ort, inte bara en välkänd häst.

Tolv timmar från London var det fortfarande kväll och regnade i Singapore. En inspirerande inflygning över båtarna på redden, som små lysande broscher på sammet, sen baddades vi av fuktig värme som drog in i gliporna på passagerartunneln när vi lämnade planet. En vacker flygplats, som krävt sina kreatörer. Levande skulptur av rörliga droppar i brons, världens första eller enda eller något ditåt...

... men mest hade det smyckats ut med växter - inte så unikt, fast här hade hela små trädgårdar byggts upp. Och redan lite juldekorationer.



Flygplatsen hade t o m sin egen orkideart...

... och damm med karpar.

Det skulle finnas en fjärilsträdgård också, tyvärr på annan terminal. 
Utan att ha en aning om vad en singaporedollar var värd bunkrade jag med en kycklingbaguette med honungsmajonnäs, mums. Och tog farväl av Changi-flygplatsen.

Nästa lågprisflygbolag var Scoot, och jag hade inte förbeställt mat, var ännu en natt på sju timmars resa, så det kändes onödigt. Ångrade mig inte när grannen fick sin frukost, som både såg ut som och luktade korv stroganoff. Till det drack han en burk grönt jasminte, fast som läsk, kolsyrad och sockrad, hm.
Sen landade vi i Sydney. Här hade julen börjat i stor skala, som det tycktes utanför terminalen. Med lysande meddelanden i kjolarna.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Halskotor, armbågar och äta högt

Jaha, det här blir strålande. Innehållet sannolikt, men bilderna är i en annan klass, den enahanda. Dock lite vetenskaplig statistik och de bilder vi fick se. Fast jag kunde ju tagit några somriga från centrala Stenungsund och kajen med fritidsbåtarna och det glittrande vattnet med gröna öar och klippor, men dryga 30C, ibland lägre p g a regnskurar, höll oss rätt lugna inomhus. Lägger in ett par stämningsbilder från Rönnäng, Tjörn, i stället; hälsade på en gammal klasskamrat här och tog en kvällspromenad bland hummertinorna och bergsknallarna. Den 6 augusti ordnade Apelgårdens Kropp & Själ, Tjörn, en seminariedag i Stenungsund, med australiensiska forskaren Sharon May Davis. Jag skrev om hennes presentation kring missbildade halskotor vid Horses Inside Out-konferensen i England i vintras. Ärftliga missbildade 6:e och 7:e halskotan samt första revbenet: Musklerna blir oliksidiga - kortare, längre eller flyttade - och påverkar rytmen i rörelsen, hästen kan gå omkull i höga farter. F...

Hästen som kollega och arbete

Fortsättning av englandsresa med hästkonferens i juni. Equine Cultures in Transition i Leeds, tredje och sista dagen. 21 juni: Vandrarhemmet hade varit helt OK om det varit ordentligt skött. Nytt och fräscht, men den enda personal som syntes var en ung kille som inte talade engelska. Eller städade, fyllde på dasspapper, mjölk till frukosten och fortfarande sov på soffan i receptionen när jag gick vid åttatiden på morgnarna. Så jag räknade kallt med att använda faciliteterna innan jag körde mot Stansted efter konferensen, vilket visade sig funka hur obemärkt som helst. För all del brukar det göra det, men inte utan anmälan, papperslappar och nya lösenord. Men först en ny heldagskonferens! Efter att ha traskat förbi ännu några av Leeds höga byggnader. Tror det var universitetet som ville se till att folk kom i tid, med ett kraftfullt ur i guld. Flera svenska delegater - vi var många, den första Equine Cultures in Transition-konferensen hölls i Stockholm för ett och ett halvt år sen - had...

Fler gulliga djur

Fem minuters promenad till One Mile Beach, lika behagligt övergiven som alla andra, sånär som på enstaka surfare och flanörer. Lite roligt att faktiskt springa på stranden i stället för på en promenadväg intill. En fiskare hoppade undan för vågorna på klipporna i övergången till nästa strand. Försökte klättra över till Samurai Beach, men vägen spärrades av en klyfta som var för bred för att hoppa över. Det vanliga var tydligen att gå runt vid ebb. Udda ställe att placera en skylt när man inte kan gå vidare, kan ha spelat in att den var clothes optional. Så ingen skulle bli onödigt chockad. Traskade tillbaka över dynerna i stället, hamnade i en semesterby och hälsade mig igenom en gata med frukostätande familjer på likadana verandor. Ny grupp ungdomar med ledare, men de gav sig sv nånstans, precis sim den första. Kollade in djursjukhuset. Två kängurur, den ena lite piggare var den som skuttade omkring, den andra låg i sin sjuksäng, gjord av en barnbärsele. De tycker om att ligga med ryg...