Allmänhetens hästvälfärd

Egentligen var jag knappt på Heden den här soliga andra dagen av EM i Göteborg, men tog den svängen efter ett bra seminarium på temat From the horse's perspective; om hästvälfärd. Bilder på folk som sitter inomhus är sällan intressanta, även om Clarion Post hade gjort en vacker miljö av gamla Posten Ettan.

Vitsen med seminariet var att belysa vad som sker inom några olika forskningsområden och hur tongångarna går på organisationsnivå inom Europa. 

Lars Roepstorff berättade om den internationella underlagsstudie han är involverad i sedan flera år, vars mekaniska hov numera används på hundratals tävlingar världen runt. Under EM mäts underlaget varje dag, och det man tittar efter är hur det allra översta lagret bromsar hoven, hur det djupa lagret dämpar islaget, hur underlaget svarar och bibehåller formen, grepp mot att halka och hur underlaget håller sig för att inte bli djupt eller löst i delar av banan. Här spelar underhåll lika stor roll som konstruktion.

Marie Rhodin redovisade objektiva sätt att bedöma hältor. Hittills har veterinärerna främst litat till egna ögon och lång erfarenhet, men undersökningar har visat att de diffusare fallen är svårbedömda. 

Sensorer kan däremot resultera i grafiska kurvor som ger en klarare bild, och markeringar direkt på hästen kan avslöja ojämnheter i rörelsen när hästen höghastighetsfotograferas.

Men hur ser en sund häst ut? En studie har visat att 73 procent av sådana hästar hade asymmetriska rörelser, och nu startar ett nytt forskningsprojekt med titeln Gör det ont? Ett annat nytt projekt, När tiden går, ska se hur karriären utvecklas för unga travhästar. Intressanta frågeställningar är rörelsestörning kontra hänthet (höger eller vänster), om asymmetrier kan nedärvas, vad som är acceptabelt och om det är skillnad mellan ansiktsmimik för stress och smärta.

Lena Ström talade om hästens ögon, bland de största av landlevande djurs. Hästar har fantastiskt bra mörkerseende, som fungerar bäst om det inte blir stört av pannlampor eller andra ljuskällor. 

Att hästar inte kan se tredimensionellt precis före ett hinder behöver inte vara anledningen att de höjer huvudet, eftersom de har många ögonmuskler som positionerar ögat. 2,7 procent i en studie hade synfel, men hästar har svårt att vänja sig vid glasögon. Osäkert om blinda hästar är ett problem, men att operera bort ett av ögonen (i andra fall) kan betyda att hästen blir både välfungerande och smärtfri.

Gabeiella Lindgren  berättade om hur genetisk forskning kan hjälpa uppfödare till avelsframsteg, antingen det handlar om urval för förbättring eller att välja bort sämre egenskaper.  

En studie på travare har visat att de som hade lätt att bibehålla traven alla hade dubbel uppsättning av en viss gen, medan de som slog över i galopp hade olika bidrag från mor och far. Bland nordsvenskarna var uppsättningen också mer blandad, medan travgenen inte fanns alls hos nordsvensk brukshäst.

Linda Kjellberg studerar hästar på aktiv lösdrift, och tipsade om att använda kraftfoderstation, så att inte vissa snillrika individer ockuperar höstationen. Skillnaderna jämfört med boxhållning var inga ifråga om prestation under ryttare, att sätta muskler eller hovstatus, medan hullet blev något högre för hästarna på lösdriften och pälsen snyggare i box, där hästarna varken lekte bitlekar eller smutsade ned sig.

Mark Wentein, ordförande i European Horse Network, och Hanfried Haring, president i European Equestrian Federation uttalade sig båda med emfas i sina respektive anföranden: det behövs licens för att äga häst! Okunskapen är utbredd, utbildning krävs. Och på alla nivåer handlar det om hur allmänheten betraktar hästhållningen, uttryckte den senare:

- Vi har en social licens från samhället för att använda hästen. Om vi missbrukar den är vi helt enkelt ute. Inga föräldrar vill ta sina barn till ridskola, inga TV-bolag vill sända ridsport.