Fortsätt till huvudinnehåll

(Backup) Natt efter natt över klotet

Två långa nätters färd mot dag - och mot Sydney! Från stationen i Forsheda...

... i en milt novembergrå fukt...

... till Kastrup, utan förseningar... 

... och sen uppehöll jag tillsammans med en liten grupp andra resenärer på Gatwick personalen på WH Smith, som bara väntade på att vi skulle få gå ombord så de kunde stänga butiken och gå hem. Så vi kunde sitta i gaten och titta på stiliserade dekorationer från Londons gatubild, bl a ett välkänt kraftverk.

Vi var en liten skara, och det såg lovande ut.

Varje ny passagerare ett hot, som mannen i den gräsliga blazern, som inte kunde bestämma sig, och traskade fram och tillbaka, men bara var en av Norweigans märkligt klädda anställda. Tre säten till mig.

Ingen fri wifi på långflygningarna. Ägnade mig åt stundtals sovning, stundtals Lonely Planet, stundtals blippande på skärmen i ryggstödet. Passerade lustigt nog Katmandu, mitt nästa resmål efter Australien. Och Darbhanga! Så det var en ort, inte bara en välkänd häst.

Tolv timmar från London var det fortfarande kväll och regnade i Singapore. En inspirerande inflygning över båtarna på redden, som små lysande broscher på sammet, sen baddades vi av fuktig värme som drog in i gliporna på passagerartunneln när vi lämnade planet. En vacker flygplats, som krävt sina kreatörer. Levande skulptur av rörliga droppar i brons, världens första eller enda eller något ditåt...

... men mest hade det smyckats ut med växter - inte så unikt, fast här hade hela små trädgårdar byggts upp. Och redan lite juldekorationer.



Flygplatsen hade t o m sin egen orkideart...

... och damm med karpar.

Det skulle finnas en fjärilsträdgård också, tyvärr på annan terminal. 
Utan att ha en aning om vad en singaporedollar var värd bunkrade jag med en kycklingbaguette med honungsmajonnäs, mums. Och tog farväl av Changi-flygplatsen.

Nästa lågprisflygbolag var Scoot, och jag hade inte förbeställt mat, var ännu en natt på sju timmars resa, så det kändes onödigt. Ångrade mig inte när grannen fick sin frukost, som både såg ut som och luktade korv stroganoff. Till det drack han en burk grönt jasminte, fast som läsk, kolsyrad och sockrad, hm.
Sen landade vi i Sydney. Här hade julen börjat i stor skala, som det tycktes utanför terminalen. Med lysande meddelanden i kjolarna.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Halskotor, armbågar och äta högt

Jaha, det här blir strålande. Innehållet sannolikt, men bilderna är i en annan klass, den enahanda. Dock lite vetenskaplig statistik och de bilder vi fick se. Fast jag kunde ju tagit några somriga från centrala Stenungsund och kajen med fritidsbåtarna och det glittrande vattnet med gröna öar och klippor, men dryga 30C, ibland lägre p g a regnskurar, höll oss rätt lugna inomhus. Lägger in ett par stämningsbilder från Rönnäng, Tjörn, i stället; hälsade på en gammal klasskamrat här och tog en kvällspromenad bland hummertinorna och bergsknallarna. Den 6 augusti ordnade Apelgårdens Kropp & Själ, Tjörn, en seminariedag i Stenungsund, med australiensiska forskaren Sharon May Davis. Jag skrev om hennes presentation kring missbildade halskotor vid Horses Inside Out-konferensen i England i vintras. Ärftliga missbildade 6:e och 7:e halskotan samt första revbenet: Musklerna blir oliksidiga - kortare, längre eller flyttade - och påverkar rytmen i rörelsen, hästen kan gå omkull i höga farter. F...

Hästen i ekonomi och relation

Bloggfortsättning englandsresa i juni. Andra dagen på konferensen Equine Cultures in Transition i Leeds.  20 juni Grusparkeringen hade en skamfilad kortbetalning, som jag missade i går. Billigare än p-huset. Hittade en liten ficka längst bort. Knökfullt på morgonen, när jag flyttade in bilen på gården efter kontorstidens slut hade alla bilarna försvunnit, schlopp. Här följer lätta highlights från presentationerna, inga anspråk på fullständighet. Lynda Birke, University of Chester, UK: Hur tänker vi om hästar? Ädel, vän, byte? Vad för beteende väntar vi oss? Hur är hästen konstruera/förväntad att bete sig? Hästar lever i en social kulturvärld med oss. De tar med sina erfarenheter, engagerar sig med oss på våra villkor, påverkar med de sociala möjligheter de har. Hästighet utförs inom särskilda människa-häst-kulturer.  Vad är vi för dem? Vän, obehag, rovdjur?  En maktrelation; människan kan sälja sin häst, missförstånd kan ske, motstånd kan uppstå, toleransmarginaler kan s...

Ridskolor och hästamålare i England

England i juni, som vanligt blir bloggen lite i efterhand. Jag koncentrerar mig på några händelser, förstås inte minst på konferensen Equine Cultures in Transition, men även några andra aktiviteter. 16 juni Besökte nybyggda FU-ridskolan Woodbridge and district RDA (Riding for the Disabled Association).  RDA är en rikstäckande organisation, med anläggningar där ideella krafter är intresserade av att starta och driva dem. I det aktuella fallet ägs marken av någon med lagom förmögenhet, som inte är involverad i ridskolan. Ridhus, hagar, entreväg och annat är byggt med ansökta medel från olika fonder. De lokala föreningarna sköter finansiering, ordnar anläggning, personal och hästar samt lägger stora ideella insatser i driften. Rätt snygga lecablock i sandstensfärg i stället för gråblått som hos oss. Allt inte klart än, handikapphiss planeras i bilden ovan. Alla inte helt nöjda med att sådant som inte var optimalt på den förra anläggningen tagits med till den nya, som skötselplatserna....