Fortsätt till huvudinnehåll

Vilda mysdjur omkring mig

Morronrunda på landsvägar, vände tillbaka efter ett tag på 90-väg, räckte med att koalor tycks bli påkörda. Vandrarhemmet i s k koalakorridor, uppmaningar att kolla i träden och stillsamt upplysa andra gäster, men inte fotografera med blixt.
Fanns inga småvägar att springa på, men vår lilla väg kantades av en del dekorativ vildvuxen vegetation.

Incitamenten för att få gästerna att diska och hålla rent i köken varierar. På Samurai backpackers tycktes hot funka fint.

Det var välstädat och gränsade till elegant. Tyvärr hade en grupp bokat hela stället över helgen, men jag kunde vara kvar över dagen. Såg nästan fram emot ett aviserat åskväder, som jag tänkte uppleva i köket, omgiven av regnskog men under tak. Nu blev det inget av med ovädret, så jag chillade på verandan med hunden Bo, här i stillsam silhuett...

... ett par jättelika (sådär 75 cm långa) men ofarliga ödlor...

... en trivsam kokaburra, som verkade van att posera för gästerna...

... och identifierade åtminstone fyra av våra vanligare krukväxter i mer uppvuxet format...

... innan jag plockade mina prylar och mat ur kylskåpet i The Shed. Såg inte till pytonormen, som skulle hålla till här och vara en sällskaplig typ som gärna gled upp och ringlade ihop sig i en myshög bredvid TV-tittande gäster. Enligt information kunde man ha den om halsen, men skulle hålla en hand emellan.

Under den täta vegetationen var det nästan kallt, men varmt i solen. Jag behövde inte kånka mina väskor så många meter för att ta bussen två hållplatser till nästa vandrarhem.
Här var det livligare, med glada, skällande hundar och kontoret/receptionen/altanen full av djur. Får man ha vilda djur som husdjur blev en onödig fråga om kängurun som skuttade mot mig; här var ett djursjukhus av det mindre slaget.

Sovsalarna låg bakom en mur av grönska. Jag delade min med en äldre skotte, som åkte till Australien ett par gånger om året och hälsade på sin syster. Kylskåp men inga låsbara skåp och inget lås på dörren. Nåja.

En grupp ungdomar med ledare lekte lekar till öronbedövande tjoande, men jag förstod av skotten slutligen var Samurai Beach kom ifrån: Här tränade australiensiska soldater landstigning på japansk mark, som i Normandie, men det blev ju aldrig nödvändigt.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Halskotor, armbågar och äta högt

Jaha, det här blir strålande. Innehållet sannolikt, men bilderna är i en annan klass, den enahanda. Dock lite vetenskaplig statistik och de bilder vi fick se. Fast jag kunde ju tagit några somriga från centrala Stenungsund och kajen med fritidsbåtarna och det glittrande vattnet med gröna öar och klippor, men dryga 30C, ibland lägre p g a regnskurar, höll oss rätt lugna inomhus. Lägger in ett par stämningsbilder från Rönnäng, Tjörn, i stället; hälsade på en gammal klasskamrat här och tog en kvällspromenad bland hummertinorna och bergsknallarna. Den 6 augusti ordnade Apelgårdens Kropp & Själ, Tjörn, en seminariedag i Stenungsund, med australiensiska forskaren Sharon May Davis. Jag skrev om hennes presentation kring missbildade halskotor vid Horses Inside Out-konferensen i England i vintras. Ärftliga missbildade 6:e och 7:e halskotan samt första revbenet: Musklerna blir oliksidiga - kortare, längre eller flyttade - och påverkar rytmen i rörelsen, hästen kan gå omkull i höga farter. F...
Skicka en kommentar
Läs mer

När man behöver rulla åt ett eget håll

Effekten av att jag legat en stund och gjort några små rörelser på den där vita rullen höll i sig en dag och så en dag till, så jag beslöt att det kunde vara värt 300 kronor att skaffa en.  Fast jag ville inte släpa omkring på den i onödan. Inte för att den vägde märkbart, men lite otympligt verkade det att ha den med hit och dit. På väg till spårvagnen skulle rundan om Heden bli bra. Trots massor med folk i Shopping Village på lördagskvällen, när tävlingarna slutade tidigt och det var feststämning, hade just de som sålde den tagit tidig kväll. Hm. Söndagen kunde bli knivigare, med parkeringen på Åby kl 07-15.00 och så finalhoppningen på det och skulle jag alls ta med mig bilen in till stan? Parkeringsplats under Ullevi löste det problemet, ändå bättre när jag kom upp ur underjorden och hade en halvtimma till sista finalomgången. Perfekta utsikter, om nu inte de som sålde ryggrullarna stängt butiken på Heden för gott. Hm, igen. Fortfarande lika behagligt avslappnad i bålens muskula...
2 kommentarer
Läs mer

Fler gulliga djur

Fem minuters promenad till One Mile Beach, lika behagligt övergiven som alla andra, sånär som på enstaka surfare och flanörer. Lite roligt att faktiskt springa på stranden i stället för på en promenadväg intill. En fiskare hoppade undan för vågorna på klipporna i övergången till nästa strand. Försökte klättra över till Samurai Beach, men vägen spärrades av en klyfta som var för bred för att hoppa över. Det vanliga var tydligen att gå runt vid ebb. Udda ställe att placera en skylt när man inte kan gå vidare, kan ha spelat in att den var clothes optional. Så ingen skulle bli onödigt chockad. Traskade tillbaka över dynerna i stället, hamnade i en semesterby och hälsade mig igenom en gata med frukostätande familjer på likadana verandor. Ny grupp ungdomar med ledare, men de gav sig sv nånstans, precis sim den första. Kollade in djursjukhuset. Två kängurur, den ena lite piggare var den som skuttade omkring, den andra låg i sin sjuksäng, gjord av en barnbärsele. De tycker om att ligga med ryg...
Skicka en kommentar
Läs mer