Små klockor, rosetter och nepalesisk whisky

3 december. Morgonjogg och förstod att de små klockorna som pinglade runt mig inte kom från cyklister, utan från de otaliga små tempel som kantade gatorna, där folk gjorde avbön eller tillbön. Villade bort mig fullständigt igen. Måste varit tidig, för jag hann äta frukost utan stirr, till och med sätta mig med en kopp grönt jasminte i trädgården. Höll på att ta av den nepalesiska omeletten, men kom på att konferensen var vegansk, så det kunde ju se frivolt ut.

Hittade inte ens till shuttlebussen, men hakade på ett gäng från Bhutan, som också skulle till konferensen. Dammigt, särskilt som vi råkade gå på den sidan av gatan där det pågick något arbete och sopades vilt. 

Officiell invigning, med en tankeställande video - Something is happening. And it's not only about protection - en del tal och en dansgrupp med onda och goda andar och en elefant i papier mache.

Jane Goodall Institute Nepal var officiell arrangör. Jane Goodall själv kunde inte närvara, men medverkade med en hälsning via länk på storskärm.

Suzanne Rogers, från Human Behaviour Change for Animal Welfare-konferensen förra året, inledde med en struktur över mänskligt beteende ifråga om förändring:

Process of change; att motivera och förstå andra personers liv. Psychology of change; konfrontation största misstaget, empati bästa sättet. The environment for change; förstå vilken roll miljön har. Ownership of change; vissa finner bättre lösningar, även om de har samma resurser. Vad påverkar en persons beteende? Om vi tänker på människor som vi tänker på djur kan vi bli mer empatiska.

Mark Earls, författare i social marketing-sfären: 

Tro inte att dem du försöker påverka är robotar. De analyserar ingenting, de tänker inte. Vi gör enkla val, hjärnan kan ta 35 procent av vär energi, så vi använder andras hjärnor. Isaac Newton uppfann inte fysiken, han stal från andra. Steve Jobs uppfann ingenting, han kopierade bara och gjorde det lite bättre. Ju längre ifrån du kan kopiera, ju bättre blir det.

Anna Cabrera, PAWS, Filippinerna, Campaigns on a shoestring: 

Bytte namnet frän askal dogs/gatuhundar till aspin dogs/filippinska hundar, fotograferade dem i studio med kändisar, använde sociala media, engagerade barn, skönhetstävlingar med aspin dogs, läshundar som inte kritiserade barns misstag, startade Aspin Club, blev så populärt att en kvinna försökte bli medlem med en chowchow, som hon hävdade var en aspin dog. 

Mer än 500 delegater från 45 länder och 190 organisationer (förutom de organisationslösa, som jag) lyssnade i den överdådiga salen, med ändå fler rosetter på stolarna än dagen innan.

Lång rad inspirerande föreläsare, bland dem även Stephen Wiss, USA, advokaten som lyckades ge chimpanser samma legala rättigheter som människor, genom att använda ett gammalt fall där en person såldes som slav. Hade jobbat med saken sedan 1985, räknade med att det skulle ta 30 år. Hävdade att det inte är samma sak att vara person eller människa; företag, skepp, länder är legala/juridiska personer som kan bli stämda; Nya Zeeland har en flod som är en legal person. Han jobbar nu på motsvarande med elefanter och snart ett fall med späckhuggare/orcas.

Välkomstparty i den stora trädgården på kvällen. Illuminerade rosenrabatter, serveringspersonal som gick omkring med brickor med allehanda godsaker...

... levande musik och dans, ljusspel på en bygginklädd vägg...

... hm, skulle ju tagits med blixt, nåja... och kvinnor som med sirliga gester hällde upp en ofärgad dryck ur kannor med lång pip i små lergodsskålar. Nepalesisk whisky, enligt många hemproducerad och kraftfull, men skålarna var så grunda och omöjliga att styra, så mina fingrar blev lika decinficerade som mitt innanmäte.