Hästen i ekonomi och relation

Bloggfortsättning englandsresa i juni. Andra dagen på konferensen Equine Cultures in Transition i Leeds. 

20 juni

Grusparkeringen hade en skamfilad kortbetalning, som jag missade i går. Billigare än p-huset. Hittade en liten ficka längst bort. Knökfullt på morgonen, när jag flyttade in bilen på gården efter kontorstidens slut hade alla bilarna försvunnit, schlopp.

Här följer lätta highlights från presentationerna, inga anspråk på fullständighet.

Lynda Birke, University of Chester, UK:

Hur tänker vi om hästar? Ädel, vän, byte? Vad för beteende väntar vi oss? Hur är hästen konstruera/förväntad att bete sig? Hästar lever i en social kulturvärld med oss. De tar med sina erfarenheter, engagerar sig med oss på våra villkor, påverkar med de sociala möjligheter de har. Hästighet utförs inom särskilda människa-häst-kulturer. 

Vad är vi för dem? Vän, obehag, rovdjur? 

En maktrelation; människan kan sälja sin häst, missförstånd kan ske, motstånd kan uppstå, toleransmarginaler kan skapas när en ägare tillåter det som nästa tycker är otillåtet. 

Uppmuntra deras förmåga att blomstra, att expandera sitt jag, att bli en individ. Tillåt hästarna att ställa oss några frågor, i alla fall ibland. 

Tobias Heldt, Högskolan Dalarna:

2001 omsatte den svenska hästnäringen 20 miljarder kronor, 0,34 procent av BNP. Preliminära resultat från pågående studie visar en omsättning i spannet 26-32 miljarder, 0,6-0,7 procent av BNP. Beräkningen utgår från hur mycket som spenderas kring de 355.500 hästarna som fanns i Sverige vid Jordbrukverkets senaste statistik 2016. I den nya studien ingår en modell, som kan användas framöver, även regionalt, med prisskillnader och variationer mellan hästraser.

Charlotte Lundgren, Linköpings universitet, och Kendra Coulter, Brock University, Kanada:

Sverige har Europas högsta offentliga investering i amatörsport. Erbjuda ridning för fler (genom Ridfrämjandet 1948) gjordes för att kanalisera hästar och kunnande från militären, behålla en militär reserv på ridskolorna och utveckla sporter för folkhälsa. 

Efter kanadensiska förhållanden är 10-12 elever på en lektion mycket. I Kanada rider högst fyra elever på samma lektion.

Monica Hammer, Södertörns högskola:

Hästar är betesdjuren i förortsområdena. Ridskolehästar går oftast i större grupper, privathästar i små grupper eller ensamma. Mocka hagar ger bättre vattenkvalitet och parasitstatus, men små hagar ger mindre socialt utbyte för hästarna och påverkar markkvalitet och biologisk mångfald.

Jonna Bornemark, Södertörns högskola:

Positiv förstärkning, att utveckla nya praktiker - ändrar mig, ändrar henne, ändrar oss. Skapar makt att agera, att notera, att reagera, ta ansvar, ge förmågan att agera, att besvara.

Glen Cousquer, University of Edinburgh:

Djurvälfärd inom turism, vad ska vi vara uppmärksamma på? Vad vi ofta inte studerar är mellanrummet. Vända sig från den självreflekterande monologen, vara helt närvarande, göra den andra närvarande. Behövs att vara medveten om barriärerna och icke-mötena, investering i tid behövs för detta. 

Hittade den trivsammaste - och sannolikt kortaste - vägen tillbaka till vandrarhemmet, genom en liten park med rosenrabatter och gräsplättar, där invånarna rastade liggande eller sittande. Kantat av en av Leeds alla höga byggnader, av någon oförklarad anledning i orientalisk stil, där stadens första fabrik för massproducerad konfektion startade.

Konferensmiddagen skulle varit en bbq, men kvällskylan drog oss inomhus. På The Tetley, numera kulturbyggnad med stor servering.

För engelsmännen var det självklart att det inte handlade om te. Javisst, det finns ju te som heter så! Så lustigt, det har du rätt i, måste varit en annan familj. Jag hade aldrig hört talas om Tetleys öl. Lät liksom avslaget, men var säkert bra, jag drack vin.